Idag började dagen tidigt för mig. Vaknade vid 6-tiden och gav mig ut på en löptur. Många tycker att det är sjukt på en lördagmorgon. Men jag la mig så att jag fick sju timmar sömn inatt, jag är föräldraledig nästa vecka och i och med det är jag ledig i två veckor från jobbet. Och det var enda tiden som jag kunde få komma ut på en löptur idag eftersom mannen min jobbar så jag är ensam med barnen. Och när jag nu sitter här och tittar ut genom fönstret så är jag väldigt glad att jag har löpningen gjord, utanför är det nämligen riktigt höstväder. Mysigt så länge man är inomhus!

 

Efter löpturen var det bara hem och duscha och få i sig frukost för sen var det dags att prova på gymnastiken för första gången med min dotter. Och vad glad jag är att jag ger henne den här chansen! Lyckan i hennes ögon och hela lyckan i hennes kropp fick mig att känna igen hur jag själv känner inför (speciellt efter) ett grymt träningspass. Hon är skapt för det här, hennes kropp är kroppen av en gymnast. Herregud vad hon stutsade, hoppade, snurrade och klättrade. Lyckan där alltså <3

 

Imorse gick jag upp som vanligt vid 6.30, förberedde frukosten men inget barn kom upp. Först vid 8 vaknade K. Då hade jag hunnit äta och börja städa.

8.30 hörde jag att Mini låg och pratade för sig själv i sängen "Ina ledsen" hörde jag henne säga och gick in till henne.

Mina barn brukar vakna vid 6 så det här var verkligen annorlunda. Mini kom upp och vägrade frukost. Ingen feber och inte ont nånstans, men på tom mage och att hon sov så länge bestämde jag mig för att ha henne hemma. Ringde min mamma som gick med K till förskolan samtidigt som hon skulle till jobbet.

 

När jag hämtat barnen på förskolan så stannade vi ute ett tag för att njuta av snön.

 

Har både K och Mini hemma idag. K ska till logopeden och Mini ska vara 100% frisk innan hon går tillbaka till förskolan.

 

Såhär snygga är vi på morgonen:

 

Idag på träningsschemat blev det promenad i 45 minuter, och eftersom jag har sjuk Mini hemma så kunde jag inte komplettera med något pass på Sats som jag brukar göra. Men efter att Mini hade sovit sin middagsvila så kom min mamma över och vi gick ut på en promenad. Kallt ute idag!

 

Det kliar ordentligt i kroppen eftersom jag "bara" fick promenaden idag, jag kompletterar ju alltid med mer.. Men har man sjuka barn så har man.

 

 

 

... Dagens rubrik är ett citat från Mumintrollet som Mini sitter och tittar på. Har alltså en sjuk bebi idag som är hemma med mig, storebror har vi lämnat på dagis så han får busa av sig där.

 

Gårdagen slutade inte så bra för mig. Strax innan middagen började jag få riktigt ont, i denna evigt envisa ischias som jag avskyr av hela mitt hjärta. Du eländiga j*vla skit som gör mitt liv till ett rent helvete vissa dagar. Jag hatar dig.

Hela mitt kvällshumör blev förstört. Jag har inget tålamod, sitter och plågas av smärtor vid kvällsmaten med barnen och tål inte det minsta ljud från barnen. Jag blir helt förstörd, en hemskt ond och arg person. Det är inte rättvist mot min familj, mina älskade barn förtjänar så mycket bättre. Mina älskade hjärtan.

 

Idag har jag i allafall ringt sjukgymnasten och bett henne ringa mig, hoppas att hon hör av sig snart. Det här är inte mänskligt längre. Många har föreslagit att jag ska gå till en kiropraktor, ska se vad sjukgymnasten säger om det. Och om jag ska vara helt ärlig så är jag livrädd, livrädd för att låta en kiropraktor lägga händerna på min redan onda och skadade kropp.

 

Haft Minis kompiskalas idag, var egentligen tänkt att det skulle varit förra helgen men då låg ju jag tyvärr inne på sjukhus. Men är ändå tacksam och förvånad över hur många som kunde komma idag med så kort varsel!

Tack alla ni som kom! Och tack för alla fina presenter, Mini är i paradiset!

Bättre sent än aldrig med kalas, Mini fyllde ju två för två veckor sedan. Den helgen var vi på UnderbaraBarn mässan och så hade vi kalas för släkten. Brukar skilja på kompis-/ och släktkalas så alla mormors, farfars och farmors slipper allt barnbus. Då får barnen härja runt så gott de vill och kladda fritt!

 

Lyckat kalas och lyckligt barn!

 

 

 

Ja, vad säger man..? Nu kundes ett och ett sättas ihop så man förstod varför lilla Minin GALLSKRIKIT hysteriskt varje natt så stackars mamma inte fått sova trots allt jobb. Inatt/tidigt imorse var det dags igen. Jag ville verkligen inte, inte efter denna långa jobbhelg och sega kropp så VILLE JAG INTE gå upp och försöka trösta en tröstlös Mini. Men mamma som man är så får man ta sig i kragen. Och nu sa hon äntligen vad felet var "Ajaj i örat" sa hon och pekade på örat. Jasså jahaja, farbror doktorn nästa då. Efter frukosten imorse frågade jag henne igen om hon hade ont nånstans, och örat it was. Det är väldigt skönt med Mini, hon säger oftast till när hon har ont i örat.

 

Då var det bara för mamman att ringa och vabba. Jag som skulle fått återgå till mitt normala schema idag eftersom K går sin första dag på dagis efter operationen idag. Aja, nu fick jag vabba för Mini istället då.

 

Väl hos farbror doktorn (riktigt bra doktor!) så skötte sig Mini exemplariskt, och som mamma befarat.. Dubbelsidig öroninflammation (eller som jag höll på att skriva i ett sms till min svägerska 'bubbelsidig'). Antibiotikakur nu och massa gos hemma med mamma. Som tur är så är hon inte alls så allmän påverkad eller hängig så vi kan nog beta av de sysslor mamma hade i veckan iaf (förutom jobb förstås).