Vilken inre ro man får i kroppen när man äntligen hittat rätt. Förstår inte ens att det kunnat vara så jävla svårt. Vägen har varit lång och smärtsam av och till. Men nu känner jag verkligen att allting hamnat rätt. Jag syftar främst på kosten, men i det stora hela handlar det om hela min hälsa.

Jag känner mig bekväm just nu, det har jag nog aldrig förut gjort. Jag äter det jag vet att jag mår bra av, jag räknar inte längre varenda jävla kalori som jag stoppar i mig. Jag tänker på vad jag äter.

Jag har släppt den jävla hysterin, och det är så jävla befriande. Jag vet vad min kropp tycker om, då får den det. Det är bekvämt att slippa hetsa så kring maten, kunna äta samma mat som resten av familjen (med några få undantag).

Även träningen känner jag mig bekväm med, det har jag väl i och för sig gjort av och till. Men i helgen har jag varit förkyld, alltså ingen träning. Och jag har inte drabbats av panik trots att jag fått två vilodagar. Två vilodagar kanske inte låter mycket, men för mig är det det. Jag vet att jag måste hitta en ny balans med allt nu när jag börjar plugga också. Grejen är den att jag vet att jag kommer att lyckas. Jag vetatt det kommer bli så jävla grymt. Jag får inte längre en ångestattack för att ett träningspass inte blev av på grund av något annat som inträffar, som tex sjukdom nu i helgen.