En förjävla bra start på fredagen!

KATEGORI: Viktminskning | 2014-03-28 / 05:50:58
Ställde mig på vågen när jag klev upp, med lite panikkänsla måste jag erkänna. Med glädjande besked skuttade jag därifrån. -2,4 kg sen 1 mars. Det hade jag absolut inte förväntat mig! Är det inte fantastiskt hur kroppen reagerar med rätt mängd mat?

Oh happy day!

Dagen fick en räddning

KATEGORI: Träning | 2014-02-20 / 17:58:34
Som ni vet så har jag jobbat lite galet i några dagar. Och efter att bara ha fått fyra timmar sömn igår efter mitt dag-kväll-natt jobbmaraton så trodde jag på en tidig kväll. Men inte det, kunde inte somna. Och imorse vaknade jag 4.30 på grund av barn och klockan 7 skulle jag vara på jobbet. Pigg? Nej. Det värsta är att jag ska jobba inatt igen.. Imorgon får jag bara sova 8-12. Gissa vilken morsa som kommer vara (o)social på fredagsmyset imorgon kväll. Jag är ändå glad att jag idag efter jobbet åkte till gymmet. Nu är jag hemma och mellanlandar med barnen från dagis, precis ätit middag och njuter i soffan ett tag. Mannen min får jag möta vid dörren när jag åker igen.
Har alltså på 2,5 dygn fått lika många timmars sömn som jag annars sover på en natt. Om inlägget är rörigt och onödigt så antar jag att ni förstår varför.
Är bara trött, trött, trött. Skulle helst inte jobba inatt. Men vad gör man?
 
Hjärnan hänger inte riktigt med. Så på gymmet fick jag välja något som inte kräver något tankearbete alls. Fick bli en timme på löpbandet. Skönt! Bra förbränning!
 
För att få ihop inlägget med rubriken så kan jag ju förklara mig. Jag hade satt upp ett viktmål till på lördag. Men senaste dagarna så antog jag att jag inte skulle komma ner till det eftersom jag har mens och eftersom jag bytt kostupplägg till något som innebär mycket mer kolhydrater. Men vet ni? Ställde mig på vågen imorse, och PANG! Ett kilo underdet som var målet. Åh herrejävlar.
 
Ta hand om er. Tänk på mig inatt när ni får möta kudden. Jag längtar efter min.

Låt mig förklara..

KATEGORI: Allmänt | 2013-03-28 / 14:34:09
Igår efter att jag publicerat mitt inlägg så fick jag ett sms av en kär vän:
 
"Såg det du skrivit på bloggen! Herregud inte visste jag att du mår så dåligt. Jag kommer gärna och är axeln du kan gråta på! Du måste bara säga till. Många kramar till dig och hoppas att du mår lite bättre nu. Kramar i massor!"

Fina ord <3 Och nej, jag mår absolut inte så dåligt som det förra inlägget fick det att verka som. Inte ens i närheten. Igår var bara en tung dag med migrän och känslan av att tiden inte räcker till som jag själv vill. Men det kan den inte göra. Inte när man vill prestera så jävla mycket på allting. Jag jobbar mer än heltid och ser alltid till att göra mitt bästa på jobbet, jag tränar varje dag och tränar så att resultat ska synnas, jag är mamma till två små barn och vill självklart vara den bästa mamman i världen och så är jag även fru till en underbar man. Både jag och min man jobbar skift, han jobbar dom kvällar jag inte jobbar och vi snittar på ungefär 50 timmar i veckan båda två. Så ja, ni förstår kanske varför det känns som att tiden inte alltid räcker till. Men jag är jävligt duktig på att använda den tiden jag har. Träningen och barnen hamnar inte i skymundan fast jag jobbar så mycket.
Så gårdagens inlägg ska väl inte tas på fullaste allvar, inte en fin dag som denna i allafall! Visst är jag rädd för att hamna i samma skit igen med ätstörning, ångest och allt, men jag gör så gott jag kan. Och självklart är det guldvärt att ha människor att prata med. Ibland kanske man bara behöver prata med någon som man inte är van vid att prata med, så att allting blir på ett nytt sätt.
Jag är så tacksam för de vänner jag har. Och jag har en väldigt speciell vän vid min sida som jag kan prata om allting mellan himmel och jord. Denna person har det skrivits om mycket senaste tiden, och efter flera år ifrån varandra så kom hon plötsligt in i livet och fick en stor betydelse. Jag älskar dig <3
 
Idag är en underbar dag! Min enda lediga dag och jag valde att ge mig själv massa tid på gymmet. Började med att springa 8 km på bandet, sedan fick det bli 20 ways to hell (ett av träningsuppläggen som jag fick när jag hade PT förra hösten) och sedan avslutade jag med 85 squats som är en del av en utmaning jag är med i.
Efteråt fick det bli lunch med en kär vän som jag träffar alldeles för sällan (träffar i och för sig alla mina vänner alldeles för sällan..), skitsnack i flera timmar. Underbart <3
Nu är jag hemma och mellanlandar en snabbis innan jag ska iväg till förskolan och ha utvecklingssamtal om Mini. Sedan får vi sällskap till middagen. Ungarna blir nog glada att få över en kompis och mamman med för att ha någon att skitsnacka med hela kvällen.
 
Livet är underbart, och jag är tacksam för allting jag har. Tacksam för att ha ett jobb som jag älskar med underbara kollegor, tacksam över att få vara mamma till de två bästa ungarna, tacksam över att vara frisk och få träna, tacksam över att ha en underbar man som står ut med mig och tacksam för alla fina vänner jag har runt omkring mig fast jag är urusel på att höra av mig.
 
Kärlek till er alla och kom ihåg att du är grym!

Det går bra nu

KATEGORI: Viktminskning | 2013-02-13 / 08:18:40
Av någon anledning har jag gått runt och känt mig lite extra tjock och fet senaste dagarna. Helt sjukt egentligen. 
Bestämde mig för att göra det jag fruktar mest, nämligen att ställa mig på vågen. 
 
Åh vilken lättnad! 
-3,3 kg sen Fitnessfighten tog slut, alltså på 13 dagar. Och alltså -10,3 sen 1a januari. 
 
Det går bra nu

Lycka

KATEGORI: Viktminskning | 2012-11-09 / 17:35:19
Lycka är väl när man märker att man kan ha en av sina gamla favorittröjor igen som man hade när man var som smalast.
Lycka för mig är även att få över massa goda vänner på middag och fredagsmys. 
 
 
Vad är lycka för dig?

Före och efter

KATEGORI: Viktminskning | 2012-11-07 / 13:30:00

Vad man strävar efter

KATEGORI: Viktminskning | 2012-11-06 / 09:20:32
Många börjar träna för att gå ner i vikt, men vad är det egentligen man ska sträva efter? Den där eländiga siffran på vågen, ja den kan vara så otroligt missvisande. Man tränar och tränar men tycker inte att det händer någonting på vågen, den där hemska siffran blir inte lägre. Många blir besvikna och ger då tyvärr upp och orkar inte fortsätta med träningen. Träning är bra för kroppen, kroppen får hålla sig igång. Och alla vi är olika, vissa tycker om gym och för andra räcker det med sköna promenader utomhus. Många tänker inte på att den där vågen, den kan ställa till mycket ångestkänslor. Ta fram eran riktiga vän nästa gång istället, måttbandet! För visst vet nästan alla att muskler väger mer än fett? Faktiskt nästan 20% mer! Då är det väl inte alltid så konstigt om inte siffran på vågen går ner när man börjat träna? För vad är det som händer när vi börjar träna? Jo, vi bygger muskler! Och visst kan man få ett högt BMI, men vad tror ni alla dessa enorma VÄLTRÄNADE muskelknuttar har för BMI? Dom lär ju hamna under "fetma". Förstår ni vad jag menar?
 
Om du bara går ner massor i vikt (som i mitt fall) så förlorar du så mycket mer än bara fett, du svälter kroppen och gör av med muskler också. Efter att ha gått ner 65 kilo så himla fort och inte alls på ett hälsosamt sätt så fanns det inte mycket muskler kvar i min kropp. Med min PT använde vi en våg som mäter både fett- och muskelmassa i kroppen. Den vågen kunde visa att jag gått ner alldeles för fort, och det förstod jag ju själv också.
 
Jag har i hela mitt liv haft som mål att gå ner i vikt. Tills nu. Nu är mitt mål att få en frisk och hälsosam kropp. Förstår ni skillnaden? Nu tränar jag min kropp för att den ska må bra, men jag har även slutat svälta kroppen. Nu får min kropp den näring och den energi som den behöver. Det är min kropp värd, det är jag värd och mina barn är värda en mamma som har en stark och fungerande kropp! Visst vill jag fortfarande gå ner i vikt, självklart! Nu i ett lugnare och mer hälsosamt tempo. Och det är inte längre den där eländiga siffran på vågen som ska styra mig, nej nu får det bli måttbandet och mäta muskelmassa istället.
 
Jag har nog äntligen hittat rätt. Efter så många års lidande har jag äntligen hittat en balans i livet. Så som jag lever nu med träning och kost är ett hållbart sätt att leva på. För alla dessa pulverdieter och svältningar, dom är inte hållbara. Det gäller att hitta en balans i livet, och det har jag äntligen gjort.
 
Det är inte lätt, absolut inte. Det är fortfarande svårt för mig med all denna mat jag behöver äta, det tar ett tag att jobba sig ifrån en ätstörning i svält. Men jag är på god väg och jag trivs!
 
Bild från Google

"Mamma kan flyga!"

KATEGORI: Kasper | 2012-11-04 / 21:07:58
Haha! Ungar alltså! Igår när jag satt bredvid K i soffan så petade han på mitt gäddhäng och vrålade "Ooooj mamma, du kan ju flyga!". HAHAHAHA! Jag kunde inte mer än att skratta! Men går man ner 65 kilo på så kort tid som jag gjorde så hänger inte allt skinn riktigt med och då kan det bli en del häng. Och ja, då kan det se ut som att mamma har vingar.
 
Älskade unge <3

-7,3 kg!!!!

KATEGORI: Viktminskning | 2012-09-11 / 07:15:35
Ok, ok, ok. NU DÖÖÖÖR JAAAG!
Jag hade av någon anledning fruktat det här, men varför egentligen vet jag inte.. Det är förstås vägningen som jag pratar om. Tog mig i kragen och ställde mig på vågen imorse. -7,3 kg. Förstår ni? MIIIIIIIIIIINUS 7,3 kilo! På hur länge undrar ni nu. På ungefär en månad. Tror jag, eller det är lite konstigt för min senaste vägning verkar inte ha registrerats. Men som sagt -7,3 kilo och jag är lycklig. Mer än lycklig! Kan man vara det?
 
Bara för detta var jag förstås tvungen att springa till garderoben och se hur alla mina byxor sitter. Och då kom nästa gråtattack. JAG KOM I DOOOOOOOOM! Det är tajt, MEEEN, jag kommer i dom. Jag som hade tänkt att jag behövde åka och köpa nya byxor idag eftersom jag bara hade shorts jag kom in i. Men HAH! Kommer i mina vackra alldeles underbara byxor som jag köpte när jag hade gått ner 65 kilo. Nu är jag i dom igen.
 
Lyckodag!
Nyare inlägg

STARTSIDA